Inomhusmiljö

Vi tillbringar en stor del av vår vakna tid inomhus, i bostaden, på dagis/skolan/arbetet. Därför är en god inomhusmiljö viktig för vår hälsa. Bristande inomhusmiljö har man kopplat till flera hälsoproblem. Hälsoproblem på grund av inomhusmiljö kan beror på flera olika faktorer. Bristande ventilation, nya bygg- eller inredningsmaterial, fukt- och mögelskador är några av de faktorer som bidrar.

Ökningen av allergier och den så kallade sjuka-hus-sjukan (SBS - Sick Building Syndrome) visar sig som allmän trötthet, täppt näsa, hosta, illamående och hudrodnad är direkt kopplat till inomhusproblematik. Typiskt för sjuka-hus-sjukan är att symtomen visar sig direkt när personen vistas i be ”sjuka” byggnaden och försvinner när personen lämnat den. 

Inomhusmiljön påverkas också av t.ex. buller och avgaser från trafik och annat utanför byggnaden. 

I miljöbalken står det att bostäder och lokaler för allmänna ändamål ska ge betryggande skydd mot kyla, värme, drag, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar. Några aspekter beskrivs närmare nedan. Radon kan du läsa mer om i menyn till vänster.

Temperatur, luftfuktighet och drag
För olika typer av lokaler gäller olika krav för att klimatet i lokalerna ska anses tillfredställande. Temperaturen i bostäder ska dagtid inte understiga 20 °C och golvtemperaturen ska inte understiga 16°C.

Enligt miljöbalken ska man ta hänsyn till människor som är något känsligare än normalt bland annat sjuka, barn och äldre. Därför ska temperaturen vara minst 21°C i lokaler där barn, äldre eller rörelsehindrade vistas och golvtemperaturen i dessa lokaler ska vara minst 18°C.

Det får inte heller vara för varmt i bostaden: sommartid kan dock högre temperaturer få förekomma. 

Luftens hastighet bör inte överstiga 0,15 m/s för då upplevs drag. Luftfuktigheten i bostäder är normalt 20-70%. Vintertid är den oftast under 40%.


Fukt och mögel
För hög fukthalt i luft och i byggnadsmaterial kan leda till att mögel och andra svampar samt kvalster kan växer till. Organismerna bryter ner byggnadsmaterial och skadar byggnaden vilket orsakar hälsoproblem för dem som vistas i lokalen eftersom det ökar mängden föroreningar i inomhusluften. Har byggnadsmaterial drabbas av fuktskada ska det alltid bytas ut.        

Fukt- och mögelskador upptäcks i de flesta fall genom en karaktäristisk "mögellukt". Andra indikatorer är synlig påväxt, bubblor i plastmattor och omfattande kondens på fönstrens insida.

Om det finns synlig påväxt eller lukt i byggnaden, ska fastighetsägaren kontaktas. Det är fastighetsägarens ansvar att utreda fukt- och mögelskador samt vidta åtgärder. Mikrobiologisk tillväxt på hårda ytor  som kakel och våtrumsmatta i exempelvis badrum tvättas bort och i vissa fall behöver ventilationen ökas tex med en forceringsfläkt.


Ventilation och Luftföroreningar 
I bostäder ska ventilationen klara av att byta ut lokalens luftvolym på två timmar. I lokaler anpassade för stillasittande sysselsättning bör luftflödet inte vara understiga 7 l/s och person. Om koldioxidhalten i ett rum vid normal användning överstiger 1000 ppm (parts per million) är detta en indikation på att ventilationen inte är tillfredställande.

Luftens kavalité i byggnader påverkas av både material i bygganden och verksamheten som bedrivs i lokalen. Några av de vanligaste föroreningskällorna är fuktskadat byggnads- och inredningsmaterial, bakterier och andra mikrober, tobaksrök, hushållskemikalier, människor och djur främst hud och hår, föroreningar utifrån t.ex. från trafik, industrier och vedeldning.

Underskatta inte städningen många inomhusproblemen kan åtgärdas och förebyggas genom städning eftersom det minskar koncentrationen av föroreningar i inomhusluften!

Sidan uppdaterades 2017-08-01

Kontaktpersoner

Heléne Jonsson
0531-93 94 49

Britt-Marie Mether 
0531-93 94 51

Information

Fuktskador?

Hemförsäkringen kan ge ersättning för skador som beror på utströmmande vatten från läckande installationer, så kallade vattenskador.